friskusen

Det blev en trevlig kväll i gott sällskap. Och idag hade vi premiär för färskpotatis här hemma och i vanliga fall brukar jag vara mycket skeptisk till den första färskpotatisen då den ofta har en tendens att vara väldigt vattnig och smaklös. Men inte den här. Potatisen var jättefin och precis  sådär underbart god som man minns den. Tänk att en sån knöl kan vara så god, i all sin enkelhet. Bara kokt i saltat vatten. Mmmm kan äta dem bara som de är.

Tyvärr hann jag inte fota allt goda men en bild på tomat- och mozarellasalladen i alla fall, och på gästerna såklart.