iskall promenad och oväntad pratstund
Har precis kommit hem från en 90 minuters lång promenad. Jag ville passa på och njuta av ljuset och solen som var framme. Men satan vad kallt det är plus att blåsten gör det ännu kyligare, burr!
Under promenaden hände någonting lite annorlunda. Jag mötte en kvinna i rullstol som jag först inte reagerade på då jag gick med musik i öronen men när jag såg att hennes mun rörde sig så kände jag att jag kanske skulle pausa musiken och se om det var mig hon pratade med, och det var det. Hon tänkte be om hjälp med att få över henne över ett istäckt område men sen sa hon att hon ändå inte skulle kunna komma tillbaka sen så då rullade hon med mig en bit sen blev vi stående i en korsning och pratade rent spontant i 20 minuter. Helt otroligt att man kan prata med någon sådär rätt upp och ner utan att det känns dumt. Hon var också väldigt aktiv trots att hon nu satt i rullstol och jag förvånades över hennes positivitet och gläjde. Hon hade ett driv och var väldigt trevlig. Det satte guldkant på min promenad, tack för den fina pratstunden Katja!
Nu värmer jag mig med fisksoppa och te innan jag plockar bort julen!
Under promenaden hände någonting lite annorlunda. Jag mötte en kvinna i rullstol som jag först inte reagerade på då jag gick med musik i öronen men när jag såg att hennes mun rörde sig så kände jag att jag kanske skulle pausa musiken och se om det var mig hon pratade med, och det var det. Hon tänkte be om hjälp med att få över henne över ett istäckt område men sen sa hon att hon ändå inte skulle kunna komma tillbaka sen så då rullade hon med mig en bit sen blev vi stående i en korsning och pratade rent spontant i 20 minuter. Helt otroligt att man kan prata med någon sådär rätt upp och ner utan att det känns dumt. Hon var också väldigt aktiv trots att hon nu satt i rullstol och jag förvånades över hennes positivitet och gläjde. Hon hade ett driv och var väldigt trevlig. Det satte guldkant på min promenad, tack för den fina pratstunden Katja!
Nu värmer jag mig med fisksoppa och te innan jag plockar bort julen!
Kommentarer
Postat av: Nina
Jag kikar in hos dig nästan dagligen men inser att jag nog aldrig kommenterat något, så nu är det väl dags:)
Vad kul med ett öväntat möte och en pratstund. Jag tränar på badhuset här i stan och ibland får man sig en liten pratstund med något barn i omklädningsrummet. Då brukar jag tänka att barn är så lättsamma; de pratar en stund och det är inget konstigt med det. Varför kan inte vi vuxna göra det med varandra oftare?
Trackback
