friskusen

Det har slarvats med redovisningen av träningen förra veckan så därför kommer nu två veckor i följd.

 

V.3

 

 

V.4

 

Dags att redovisa träningen förra veckan. Ingen kanonstart på året direkt. Jag får kämpa på den här veckan och hoppas att jag känner mig mer nöjd efter den.

 

Tisdag: Vila

Fredag: 45 min gym

Lördag: Vila

 

 

 

Nyårsafton idag och träning blev det idag. Övning av kommande terminens pass. Och jag tänkte ju att jag skulle köra det nu på torsdag och ja, med lite mer övning och finslipning så hoppas jag att det sitter tills dess. Det är ju en hel del som ska printas in i skallen på en och jag satte väl ungefär 95 % av alla rörelser så som sagt, mer övning fram till torsdag och jag borde kunna ta mig igenom det utan att det går helt åt skogen. 

Det är bara en låt som stör mig lite, och det är att den har en lurig takt som gör att det känns som man jobbar i otakt, fast man ligger rätt. Och jag är verkligen nojig när det gäller takt, det ska vara i takt och det värsta jag vet är ledare som jobbar i otakt, så jag vet inte om jag ska byta ut den eller ha kvar den. Antagligen får den ligga kvar så länge tills jag hittar någon anna som känns bra. Jag får förklara för motionärerna att det helt enkelt kommer kännas som att vi jobbar i otakt fast vi inte gör det =) jaja, I-ilandsproblem kanske!

 

Nu ska jag förbereda lite inför kvällens middag. Och innan jag glömmer måste jag redovisa förra veckans träning och alltså den sista träningen för i år. Nu väntar ett helt nytt år som förhoppningsvis kommer fyllas med minst lika mycket träning.

 

v.52 

 

 

Tisdag: 45 min gym

Fredag: 50 min gym

Lördag: 50 min morgonpromenad, 7,5 km längdskidor

 

 

 

 

 

Tisdag: 45 min gym

Fredag: Vila

Lördag: 20 min tabataträning hemma

 

 

 

 

 

 

 

Så här såg träningen ut förra veckan.

 

 

V.46

 

 

 

Idag var det äntligen dags att gå till naprapaten för mitt besvär i ländryggen. Självklart så var inte smärtan som störts just idag bara för att jag skulle dit. Men smärtan kommer ju som i omgångar och just nu är ryggen okej. Men jag kan lova att det gjorde förj**la ont ändå. Usch så ont det gjorde när hon masserade och tröck. Sedan knäckte hon en hel del också eftersom det fanns en massa låsningar och jag gick därifrån något mjukare och bättre. Men precis som hon sa så blir det inte bra bara för att jag varit där en gång utan något besök till plus att det viktigaste jobbet ligger hos mig. Stretch och rörlighetsträning är det skärpning på i fortsättningen. Jag är bara för lat just nu för att göra det men jag vill ju verkligen slippa mina ryggbesvär så då är det definitivt värt att lägga tid på det.

 

Efter jobbet gick jag hem, åt mellis och blev bara tröttare och tröttare. Är det mörkret som gör det? Men jag bytte om och drog iväg och körde ett pass i gymet. Ett fullsmockat gym förövrigt, värre än någonsin. Det var folk överallt, precis överallt. Så efter 45 minuter fick jag nog och gick ut genomkörd och nöjd.

 

Upplägget för dagens pass fick bli som följer:

Gjorde 10 repetitioner, 9,8,7 osv ner till ett.

Thrusters

Armhävningar

bicepscurl med hantlar

plankan

 

Så tio thrusters, tio armhävningar, 10 bicepscurls och en minut planka. Sedan nio av allt och så höll jag på. Tufft och kul med variation. Plankan körde jag i en minut varje sväng men i olika varianter. Efter det där så blev det även lite andra övningar för överkroppen innan jag avslutade med stretch av säte ( yes, ni hörde rätt! ) innan jag gick hem.

Nu ligger maten i magen och nyduschad är jag. Soffan resten av kvällen!

 

 

 

Måndag och ny vecka. Och även idag lyckades vi kapa schematiden och gå hem redan innan två. Tummen upp för det och vidare direkt ner till Friskis för dagens träningspass. Gymet var det som gällde och det blev ett pass som jag körde för ett par veckor sedan. Men jag hade glömt hur otroligt svettigt och pulshöjande det var. Men jag måste säga det att det känns så mycket roligare att köra dessa typ av upplägg än att gå in i gymet och köra maskiner.

Att jobba funktionellt och mer effektivt känns mer som min melodi.

 

Dagens pass:

tio minuter på löpbandet

 

 

 

Måndag och ny vecka. Kände att jag gärna hade kunnat lega kvar i sängen några timmar till men det är bara hoppas att man piggnar till snart. Träningsveckan då, jo den såg ut såhär:

 

V.42

 

 

 

Veckan som var gick i rasande fart och träningen blev följande:.

 

V.39

 

Efter nästan två veckors uppehåll så har jag äntligen börjat återgå till lite träning. Kroppen svarar bra och känns inte allt för slapp trots att den inte fått mycket motion senaste tiden. Träningen framöver hoppar jag blir varierad och framför allt ska den vara rolig.

 

Så här såg det ut förra veckan:

 

V.39

 

Måndag: 30 min tabatapass hemma
Tisdag: 60 min styrka-medelpass
Onsdag: Vila
Torsdag: 60 min medelpass
Fredag: Vila
Lördag: 21 km löpning
Söndag: Vila

Summa:
Gruppträning: 2
Styrka: 1
Löpning/gång: 1

 

 

Sådär, nu ska jag äntligen sätta mig ner och försöka sumera gårdagen. Var ska jag börja? Jag tror jag börjar på tågresan. Jag tog tåget mot Sthlm runt lunch och gick sedan direkt mot Kungsträdgården där nummerlapp och chip skulle hämtas. Allt kändes bra och det kittlades lite lagom skönt av nervositet i magen. Efter det mötte jag upp mina föräldrar för att gå och checka in på hotellet och lämna väska och fixa med nummerlapp osv. Där någonstans började jag nog att bli lite stressad. Även fast vi hade rätt bra med tid på oss innan loppet startade. Och jag ville ju förbi hötorgshallen men började inse att jag fick ta det vid ett annat tillfälle.  Så när vi började gå ner mot kungsträdgården igen så blev det ändå att vi flängde förbi hötorget men jag hade inte ro att kika ordentligt så det blev ingenting där. Vidare kom vi och då slog det mig att jag kanske skulle tagit med mig ett armsvettband som jag kunde ha under loppet eftersom jag säkerligen skulle svettas en del.

Så in på Intersport och stadium innan mamma mot min vilja köpte ett vitt armsvettband som var det enda som fanns tillgängligt. Nu började jag bli riktigt stressad.

Klockan var runt tjugo i fyra när vi kom till startplatsen och jag skulle starta tio över fyra. Jag ville även hinna gå på toa en sista gång innan starten gick och alla ni som sprungit löplopp förut vet hur toakön brukar se ut redan en timme innan start. Ja, det var rejält med folk som köade till toan men det var bara ställa sig och vänta. Sedan började de ropa ut att första startgruppen var iväg, och där stod jag fortfarande i toakö, andra startgruppen sprang iväg de med, och jag kvar i toakön. Då frågade jag kvinnan framför mig vilken startgrupp hon skulle starta i och hon släppte vänligt förbi mig. Efter det blev det raka vägen till starten för att försöka få reda på var jag skulle ta vägen. De hänvisade att min startgrupp redan stod redo för start så om jag skulle med den fick jag skynda mig dit direkt. Så det var bara att ila bort mot de andra i samma startfält och hinna andas ett par gånger innan de började räkna ner från tio innan vi fick komma iväg.

 

Väl iväg gick det inte undan. Tråkigt nog blev det stopp direkt och det tog en hel minut innan man kunde börja småjogga över huvudtaget. Det kändes lite bittert att redan där tappa en minut på något man inte räknat med. Men jag ville inte hetsa för det utan försökte nu bara släppa all stress som hade infunnit sig och fokusera på loppet. Km för km. Jag tänkte ganska mycket på hur långt det var kvar då i början av loppet. Att jag hade en lång resa framför mig så mitt fokus låg nog mer på att hitta ett bra tempo där jag kände mig stark. Och det hittade jag efter ett par km. Då kändes det bra i kroppen och jag kunde lugnt springa på utan vidare bekymmer. Men en sak som jag faktiskt störde mig lite på under i stort sätt hela loppet var att jag hela tiden fick sicksacka mig fram mellan de andra. Det var mycket folk och trångt. Men hela banan bjöd på fantastisk utsikt och fina platser och otroligt många stöttande människor längs vägen. Det gjorde det hela lite lättare.

 

Fram till 15 km kändes kroppen bra men sen började benen bli lite stumma. Men inget som gjorde att jag tappade fart utan snarare att jag fick börja kämpa lite. Nu började nedräkningen mentalt. Nu var det "bara" 6 km kvar och för varje km kände jag att jag kunde ta ut mig lite mer och våga öka lite mer om kroppen och benen fortfarande orkade. Och när jag insåg att det endast var någon km kvar så var det bara ge gärnet. Alla krafter som fanns kvar skulle nu ut. Kämpa, kämpa, kämpa var mitt mantra. Och känslan när man ser mål, den är smått obeskrivlig. Med händerna i luften och en grym känsla i kroppen gick jag i mål och kände mig så nöjd. Jag hade lyckats ta mig hela vägen runt helt utan problem. Och dessutom på en finfin tid. 1 timme, 46 minuter och 42 sekunder blev sluttiden. Något som helt klart också gav mersmak på fler halvmaror.

Någon minut senare blev jag även omfamnad av mamma och pappa som stöttat mig under loppet och grattade mig till prestationen. Sedan blev de dusch och restaurangbesök på det. Maten smakade extra bra kan jag tillägga. 

 

Men för att sammanfatta min första halvmara var det helt klart ett av de tuffaste loppen jag sprungit och också ett av de roligaste. En folkfest helt klart. Och att göra loppet till mer än bara ett lopp gör det ännu bättre och roligare. Och jag önskar bara att jag hade fler löpintresserade vänner som också känner samma lust till att springa lopp som jag. Det hoppas jag på tills nästa år.